Hej.

Nu är vi hemma från stan. Jag va på jättebra humör när vi åkte ner, fixade gymkort för 10 träningar, köpte träningskläder som jag trivs jättebra i, och sen skulle jag till Centralen för att fixa biljetter till Malmö. Då blev jag förbannat sur för SJ har skickat mejl till mig för att jag är SJ-prio medlem om att det är så förbannat billigt att åka tåg nu för dom ska ju bli ett bättre företag och allt vad det är..

Vad kostade det tur och retur? Jo, nästan 900 jävla spänn. Ett rån.

Men det va ju bara att acceptera. BAJS! Nu känner jag mig fattig. Jag ska råna SJ på alla pengar jag har lagt ut på dom, för de flesta resorna har ju inte ens varit särskillt komfortabla.

Nu tänker jag sura..

Hejsan!

Idag har jag  och Gabriel planer på att åka till stan och fixa gymkort till mig och  investera i lite träningskläder! Imponerande va?

Här ska tränas inför beach 2011. Inte för att jag kommer tillbringa så mycket tid på en beach, eller ens i solen i sommar eftersom att Gabriel inte får vara i solen, men ändå. Någon ser väl mig?

Innan vi drar oss ner till stan ska jag kika på tågbiljett till malmö och
Gabriel ska sova en stund.

Bajset kom och hälsade på även i natt. Bara att gå upp. Jag drömde jättemånga konstiga drömmar inatt om att jag typ misskötte Gabriel. Först körde jag bil på en hal väg och körde alldeles för fort så vi körde av vägen ner i ett stup.
Sen hade jag glömt Gabriel inne i en jättevarm bil mitt i sommaren och han hade kräkts på hela sig själv.
Sen va det en till lika hemsk dröm som jag inte kommer ihåg riktigt, men det va jobbigt att vakna alla gånger och tro att jag misskött Gabriel!

Nä, nu ska Gabriel sova=)

Sådär ja! Idag har hag fått gjort allt jag ville göra, plus att jag hann med att moppa golven! Jag hatar ju att moppa, men jag har en ny mopp som funkar bra så det kändes inte så hemskt.

Så nu är det rent överallt förutom i datarummet. Det är så tomt överallt så jag hoppas kunna köpa lampor och gardiner snart=)

Gabriel har varit sååå snäll och lugn hela dagen, tills Fredriks mamma kom på fika, då va det dags att gnälla tydligen. Fast några leenden kom det allt med. Nu är han på något konstigt humör som jag inte träffat på innan. Tror det kallas övertrött. Han sprattlar och pratar massor och om jag försöker få honom att sova gallskriker han, men jag vet ju att han behöver sova..? Hur ska vi tackla detta tro?

Nä, nu ska jag betala räkningar och börja fundera på hur jag ska göra till helgen. Då ska jag nämligen åka till malmö, med tåg. Barnvagn och bebis på tåg blir en ny utmaning tror jag!

Godmorgon.

Idag gick vi upp vid 08 och det kändes bra att komma upp i lagom tid. Natten har varit som de flesta andra nätter. Lite gnäll, massa pruttar, amma, amma, osv..
Men jag klagar inte, jag känner mig utvilad i vilket fall. Men inatt satte Gabriel i halsen, jag tror han spydde och svalde det. Han hostade och kunde inte andas ett tag och jag blev JÄÄÄTTERÄÄD. Men det gick ju bra, jag tog upp honom fort som tusan och han vaknade inte ens. När jag la ner honom igen sov han sött vidare=)

Jag hann aldrig dammsuga igår, Gabriel va såå himla ledsen och jag satte mig tillslut i soffan och lät honom sova på min mage och där sov han i flera timmar tills jag väckte honom för det började bli så sent att vi snart skulle sova för natten. Efter det va han jättelugn och glad! Han pruttade hela dagen igår också och magen bara krånglade så jag har börjat fundera på om det är något jag äter som han inte tål.
Därför testar jag nu att inte äta chocklad (SNYFT), för det är det enda som jag äter bara ibland och det åt jag ju ganska mycket av i förrgår och efter det fick han ju ont i magen. Så vi testar.

Nu ska jag tvätta, amma, natta bebis, dammsuga och baka kolakakor...


Vackraste handen!

Lite dåligt med bilder i bloggen idag ser jag, så jag slänger in några på mitt finaste lilla hjärta!



Såhär har han mestadels sett ut idag, min stackare..


Men han är alltid fin ändå=)


Haha, hittade denna bilden, det är bröstmjölk i flaskan om någon undar.
Han ser ut att inte riktigt fatta grejjen...


Inte ens en månad gammal, så söt man kan vara!!

Inte allt för intressant dag att få denna frågan på kanske, men hittills har jag ätit Frukost, mellanmål och middag.

Lunchen blev till middag för det råkade bli lite sent. Till Frukost åt jag mackor med mitt morgonkaffe och en litenliten bit "intensive mint chocklad". Den chockladen är GOD!!

Till mitt mellanmål åt jag en macka och en banan.

Nu till middag hade jag dålig fantasi, tog upp köttfärs i morses och av den blev det köttfärspaj. Jag gjorde ett vanligt pajskal och fyllde det med köttfärs, lök, vitlök, tomatpure och kryddor och sen hade jag cremefraise överst och slutligen lite körsbärstomathalvor på. Det blev gott. Jag äter nog lite till av det till kvällsmat för att jag inte kommer orka göra något annat.

Kanske att det blir en hembakad tekaka med lite te ikväll någongång också=)

(jag är förövrigt sämst på att komma ihåg att ta kort på min mat, så ni får ingen bild, tihi!)

Jag försöker göra detta till en effektiv dag. Jag har diskat, städat halva köket, bara golvet kvar. Städat hela badrummet, ammat, fått bebis att sova 3 ggr, lagat mat och försökt underhålla Gabriel när han varit vaken.
Nu ska jag byta lakan, städa upp i sovrummet och vardagsrummet och tillslut dammsuga.

Nä, jag fattar inte hur jag orkar men det kommer bli rent och det är sköönt! Jag tror jag ska införa en städdag i veckan så jag inte springer runt och småstädar varjedag. Ska bara fundera ut vilken dag=)

Godmorgon. Nu kommer det vara ett inlägg som handlar om allt och inget, bara så ni vet, för jag har sjutusen saker att berätta som lixom legat på lager i några dagar och jag orkar inte göra så många olika inlägg. Okej?=)

Idag fick jag "sovmorgon" tills 09:30. Men natten va INTE rolig. Inte natten igår heller. Gabriel har så himla mycket gaser i magen och jag fattar inte vad dom kommer ifrån! Så mycket luft sväljer han inte när han äter. Han somnar fint, sover till typ 01 och sen vill han amma, inte långt därefter så börjar han vända och vrida på sig och ungefär en gång i minuten kommer det en prutt. Så håller det på länge länge till jag inte orkar stoppa in nappen som ramlar ut varjegång han vänder på huvudet, fast han vill verkligen ha den..
Då sätter jag mig upp och trycker benen mot magen och så kommer storfisarna.
Sen är det lugnt ett tag. Fast han har ammat typ en gång i timmen de senaste nätterna.

Sen kommer bajs runt 06. BLÄ! I morses när jag bytte blöjjan så började det klia lite i mitt ansikte så jag kliade, tills jag märkte att jag hade bajs på fingrarna och såklart bajs i hela ansiktet typ. MYS! =)

Nog om nätter och bajs, som det känns som att jag skriver om varje morgon.

Gabriel har fått ny mössa för den vi har börjar bli lite liten. En mössa från Lyndmyr. Dom har så himla fina saker och jag vill ha allting! Han fick två nappar från Lyndmyr också som det står Älskling på. Fint=)




Finaste nappen vi har=)

Så det va lite nytt han fått. Strax ska vi köpa madrass till spjälsängen och så ska mamma och pappa köra hit sängen och hans matstol som är röd=) Nästa månad får han ju börja smaka på mat och det ska bli roligt, men tänk om han inte kan sitta upp? Då väntar jag nog lite..

Jag har bokat dopdag för dem som inte vet det. Det kommer komma inbjudningskort=) Jag kommer också Faktiskt att skriva en liten önskelista till doppresenter. Inte för att man måste köpa en, eller för att vi inte är tacksamma för det Gabriel får såklart, utan för att det finns bra saker som Gabriel verkligen behöver och då kan det ju vara roligt för er andra att känna att ni köpt något han verkligen kommer att använda! Så tänkte jag iaf..


Sen hade jag ju lovat kort på soffan och det kommer här:


Som ni ser har jag inte gjort soffan fin och vikt filtarna och sånt och
jag är väldigt stolt över det. Jag håller på att träna på att inte städa.
Visst är soffan fin ändå?=)

Och så ska jag visa pannacottorna som jag gjorde igår. Dom blev goda, men inte lyckade. Såklart blev det för mycket gelatin i och lite för mycket vitchocklad. Men dom gick att äta och till nästa gång ska jag hålla STENKOLL på grädden. För pannacotta är sååå gott! Och enkelt om man inte är dödstrött.


Medans jag stod i dushen och dushade klart så dekorerade Fredrik
pannacottorna såhär fint=) Då blev jag glad=) Han hade tänt ljus i
vardagsrummet också! Mys!

En annan nyhet är att jag har börjat lägga Gabriel i vagnen och ställt ut honom på balkongen när han ska sova. Det går nog ganska bra tror jag. Han sover där nu. Vi får väl se när han vaknar..

Det va nog det mesta som jag har tänkt att skriva om de senaste dagarna. Skönt att komma ikapp, om någon orkade läsa allting! Nu ska jag diska och idag är det faktiskt städdag!! Så det är ok att städa idag. Kul!

Jag är SÅÅÅ arg och trött.

Jag diskade diskberget vi hade för  att vi inte diskat på hela veckan och sen så skulle jag börja med pannacottan. Ja, först läste jag från två recept samtidigt så då la jag i socker fast det inte ens skulle vara det i, så då fick jag kassera 5 dl grädde och en vaniljstång, 40 kr i papperskorgen. Bara att börja om.

Sen gick allt bra, tills jag vände mig om i (jag lovar) tre sekunder, inte mer och frågade Fredrik vad man skulle göra efter att grädden kokat upp. Ja, då kokar ju skiten över snabbt som tusan och det blir bara hälften kvar.
Men jag fortsatte med det jag hade kvar med tänker inte på att då kanske jag inte ska lägga i hela den vita chockladkakan för nu kommer det ju smaka alldeles för sött och det lär ju inte behövts alla gelatinblad heller.

Jag orkar inte ens med det här. Jag vill sova.

Hejsan.

Idag gick vi upp 8 efter en jobbig natt, klädde på mig och Gabriel och åkte till sjukhuset för jag skulle ta prover inför diabetesläkarbesöket nästa vecka. Det är såååååååå tråkigt att behöva ta prover jämt och ständigt. Men så är det väl.

Sjuksköterskorna stod och gullade med Gabriel medans dom tog prover på mig, han va lite ledsen men dom stoppade in nappen varje gång som den åkte ut=) Han är allt en liten tanttjusare den där Gabriel.

Sen har jag handlat för jag och Fredrik ska äta lyxmat idag. Fläskfile med balsamicosås och grönsaker i ugnen och sen pannacotta med vit chockad till efterrätt=)

Vad ska jag ens ta mig till? Jag är SÅ trött och känner mig som en stor tung hög med något kletigt. Typ kola.
Har jag fått för mycket sömn? Jag och Gabriel tog en ganska lång tupplur nyss och jag blev ju såklart inte piggare för det. Det hade jag inte väntat mig heller men jag behövde verkligen få sova annars hade jag blivit galen.

Nu ska jag umgås med Fredrik som kom hem från jobbet precis..

Igår efter att jag och Gabriel varit på BVC så kom Sandra hit. Hon har en superavancerad kamera som hon köpt ett nytt objektiv till som hon vill lära sig lite bättre, därför kom hon hit och lekte proffsfotograf=)

Hon tog nästan 200 bilder på Gabriel och dom blev så fina! Det är så roligt att ha riktigt fina bilder på sin lille bebis och Sandra behövde något fint att träna på=) Här är några lyckade foton:










Gullungen 3 månader!!

Mina föräldrar är väldigt bra föräldrar. Dom är sånna föräldar som alla borde ha.

Dom har alltid ställt upp. Jag har aldrig känt mig otrygg eller osäker på dem. Jag har alltid vetat att dom kommer ställa upp även i situationer då jag har gjort fel och inte borde ha stöd eller hjälp.

Det kan hända att dom har varit lite för snälla och gjort mig lite bortskämd, men det tycker jag ändå inte är dåligt för det har ju fått mig att lita på dem och alltid känna mig så enormt trygg. Jag har aldrig behövt fundera på om dom vill hjälpa mig med något, skjutsa mig någonstans, låna mig pengar om jag behöver osv. Jag vet att dom gör det.

Dom har ändå inte varit några "curling föräldrar". Jag har såklart fått städa mitt rum själv, laga mat om jag är själv hemma, ta hand om mina husdjur, och tjäna mina egna pengar. Såklart fick jag månadspeng, men inte så det räckte till allt möjligt onödigt.

Nu när jag är "stor" ställer dom fortfarande upp väldigt mycket för mig. Om jag vill komma hem så hämtar dom mig om dom kan. Vill jag ha hjälp att handla mat så hjälper dom mig, dom har hjälpt mig att flytta alla 8 gånger jag har flyttat, dom har gett mig alla sina barnprylar istället för att sälja dem och få pengar för dem, osv.

Dom är väldigt jordnära människor. Tänker mycket på sin hälsa och sprider mycket glädje. Dom klarar väldigt mycket tillsammans. Mina föräldrar är ett väldigt bra team. Hur många hade klarat av att ha 3 barn och renovera hela huset iprincip själva samtidigt som dom har sina jobb och samtidigt som som är väldigt engagerade i sina barns intressen? Nu har dom ju 4 barn, men jag räknade inte med mig själv för jag bor ju inte hemma längre. Man kan ju säga att dom som mest har haft tre barn hemmaboende samtidigt eftersom att jag hann flytta ut innan Carl föddes.

När vi va små, jag och mina två bröder så va mina föräldrar alltid med på träningar och sånt. Dom va med på alla mina konståkningsträningar, fotbollsträningar, baletträningar och mamma blev till och med hjälpledare till mina bröders fotbollslag och bandylag. Jag tror inte dom har missat en enda match. Möjligtvis när Carl föddes, men någon vecka senare, när Carl alltså var en vecka gammal så tog dem med honom på fotbollscup. Hur orkar man det? Dom har världens engagemang!

Sammanfattnignsvis vill jag beskriva dem som engagerade föräldrar. Föräldrar som har gjort vad alla föräldrar bör göra. Ställt upp för alla sina barn, alltid. Gjort oss till trygga individer som vet skillnad på rätt och fel och aldrig har behövt känna oss otrygga hemma. Jag har Bra föräldrar som jag älskar!=)


Pappa & Mamma!

Godmorgon.

Jag vet inte vad som hänt med mig men jag är OBESKRIVLIGT trött. Det va jag igår med. Det är fruktansvärt. Jag kan nästan inte gå upp på morgonen när Gabriel kräver det.

Igår natt efter att jag varit och kissat vid 03 så ammade Gabriel en stund, men sen kunde han inte somna om och efter en stund så brakade det till i blöjjan. Världens största bajs kom då, mitt på natten och jag blev tvungen att byta. Det va ju tur att jag redan varit uppe en sväng och blivit lite pigg, för annars hade jag väl knappt orkat upp och byta den!

Sen i morses kom det vanliga morgonbajset. Jag vaknade av att Gabriel låg och kollade på mig samtidigt som han pruttar högre än någonsin typ=) Då gick jag och bytte blöjja, efter måååånga trötta minuter och när jag sen tar av blöjjan inser jag att han inte börjat bajsa än, han har bara pruttat och sekunden efter att jag insett det så sprutar det ut bajs med sådan kraft att allt hamnar på golvet. Det hade hamnat på mitt vita linne om jag inte hade insett vad som skulle ske millisekunden före det skedde.

Efter den katastrofen kissade han på sig själv och sen va väl alla morgonens katastrofer avklarade tror jag. Behöver jag ens nämna hur trött jag va när jag skurade golvet från bajs? Tur att jag redan planerat att sanera badrummet idag. Nu behövs det verkligen.

Jag tror jag tar en tupplur med Gabriel strax!!

Idag va vi på BVC. Det va en månad sen vi va där senast och idag va det 3- månaderskontroll och vaccination. Vi började med att prata lite om månaden som gått och jag fick berätta lite hur han är, hur mycket han sover osv, sen va det avklädning och dags att vägas. Spänningen steg!!

Min "lille" klump är en riktig liten knubbis=) Han väger nu 6940 gram. Alltså nästan 7 kg. Marie, som BVC- tanten heter undrade om jag hade börjat ge honom ersättning för hon tyckte han växt så mycket, men nej svarade jag, amning är det som gäller och hon är mäkta imponerad av min mjölk som måste innehålla 99% fetthalt eller något=)

Men det är bra att han växer och hans kurva planar ändå ut för nu ligger han bara ett streck över medel, innan va det två så ha är inte onormalt stor om någon trodde det=)

Han har även växt 10 cm sen han föddes så nu mäter han 63.2 cm. Efter vägning och mätning va det dax för de hemska sprutorna. Först stack hon honom i vänstra låret medans jag underhöll honom med en liten leksak. Det gick bra, han rykte bara till lite av sticket. Sen fick han sitt första plåster och sen stack hon i högra låret. Där tog hans tålamod slut och gallskriket tog över. Det va så himla synd om honom!

När vi va klara satt vi i väntrummet och ammade en stund för att lugna ner honom och sen ner i vagnen för att sova, och han somnade djupt! Stackarn, inte lätt att få sina första sprutor! Men duktig va han!

Vi anmälde oss även till en föräldragrupp som börjar den 8:e Mars och det ska bli roligt att kanske träffa andra med bebisar i samma ålder.

Jag hoppas inte att han får feber ikväll nu, jag köpte alvedon som man trycker upp i rumpan för säkerhetsskull. Han har varit extremt gnällig nu på eftermiddagen men nu är det bättre. Jag fick ut en massa stora pruttar förut=)


Han har även varit lite fotomodell idag. Det ska jag berätta mer om senare=)




Vackra unge!!

Herregud, jag höll på att glömma att det är Tisdag idag och att Gabriel blir ännu en vecka äldre! Och i morgon blir han tre månader!

Denna veckan har det inte hänt allt för mycket i utvecklingen. Det händer säkert en massa saker i hans lilla huvud som man inte ser än, men änså länge finslipar han det som han redan lärt sig=)

Jag la honom på mage igår i babygymmet och efter en stund blev det lite jobbigt så då började han luta åt ena hållet för att sedan tippa över och hamna på rygg. Då blev han verkligen förvånad och det såg ut som att han funderade på vad det va som egentligen hände! Lite roligt=)

Annars så fortsätter han att dreggla och prutta med munnen, och med rumpan med=)

Han är verkligen lättskrämd! Hör han ett plötsligt lite högt ljud så hoppar han till och ser livrädd ut stackarn..Blir han riktigträdd så börjar han gallskrika och det är såå sorligt!
Babygymmet är fortfarade ingen hit, men det går bättre och bättre.

Nu börjar han tycka att jag är tråkig så jag måste ta honom, men i morgon ska vi till BVC och vacciera honom och vägas och mätas och sånt=) Återkommer med svaren=)


Igår va det iskallt här hemma så han fick en extra tröja=)


Vi gillar inte kyla, men söt blir han=)


I Lördags tog mamma avtryck på hans händer och fötter som ska bli
till en slags tavla som vi ska få i doppresent!


Prosit!!

Min första kärlek var verkligen en stor kärlek och den va besvarad.

Jag va inte en såndär tjej som blev kär i idoler och hängde upp en massa plancher på väggarna och drömde om att en stor stjärna av något slag skulle bli kär i mig tillbaka..
Nä, jag va ingen drömmare, jag blev kär i han som jag va någorlunda säker på att jag kunde få på riktigt. Och det fick jag. Det va en fantastisk kärlek.

Första stora kärleken är speciell. Man tror inte att den ska ta slut men den gör det. Kanske inte kärleken i sig, men förhållandet. Det dyker upp simpla små problem och när man är liten så gör man slut om det dyker upp ett problem. Man kämpar inte för olikheter ska inte finnas. Men kärleken finns fortfarande kvar vilket resulterar i ett heartbreake.

Herregud vilket heartbreake jag hade. Det tog tid att läka kan jag lova. Jag blev inte dumpad, det va jag som dumpade och det va jag som gav upp, ändå blev det MÅNGA tårar den våren. Jag tror inget heartbreake kan slå det första egentligen. Det kan vara så mycket värre och så mycket större senare i livet, men det första heartbreaket kommer man alltid ihåg.

Som tur är kommer det fler, till och med bättre kärlekar. Kärlekar värda att kämpa för!

Åh! jag tror faktiskt att min kompis som hade BF förra Onsdagen den 16:e ligger på BB nu=) Jag är inte säker men jag tror det för jag har inte hört något sen i Lördags! Jag blir sååå nostalgist efter min egen förlossning! Jag längtar tillbaka till den så mycket och vill göra om det 2000 ggr till.
Jag kan inte nu förstå varför jag va så otroligt rädd för det gick ju så himla bra tillslut. Jag vill göra om det nu på en gång utan att vara rädd och osäker. Den fantastiska känslan av att få upp sin bebis på magen och känna lättnaden och de första dagarna tillsammans med en så liten liten hjälplös liten varelse.

Jag är så himla avundsjuk!

Jag är till och med avundsjuk på gravida tjejer även fast jag vet att jag inte ens trivdes särskillt bra som gravid. Hur kan jag känna så? Men dom har ju något så fantastiskt framför sig=)

Jag vet att ni väntar på förlossningeberättelsen som är SEN,jag har ju till och med berättat den för många, men jag vill ju skriva den tillsammans med förlossningsbilderna och då måste jag få låna mammas och pappas kamera.

Men snart så kommer den=)

Min lilla lilla bebis är redan tre månader i morgon!!=)

God(snart lunch)förmiddag.

Idag fick jag sovmorgon till 10! Det är till och med för mycket. Inte ok. Gabriel hoppade över morgonbajset för det kom igår kväll när vi precis lagt oss så det svämmade över i hela blöjjan, så det va bara upp och byta blöjja och pjamas och börja om nattandet igen. Så idag när han vaknade vid 8 och va hungrig så somnade han om igen efter det och då resulterade det i att vi vaknade vid 10. Jag kan helt enkelt inte gå upp om det inte är något som tvingar mig så jag hoppas verkligen att han fortsätter att morgonbajsa!

Nu är jag sådär jobbigt översovd och orkar ingenting. Tekakor blev det igår iaf och jag ska lägga ut receptet senare=) Dom är sååååå goda, jag gillar inte ens tekakor i vanliga fall, men dessa är speciella!

Nu ska jag morgonsurfa.


Pjamaskille!

Nu har vi varit och handlat. Det är så himla skönt när kylskåpet är sådär välfyllt och fullproppat=) Det kostiga är att det känns som att man behöver handla bara någon dag senare igen. Jag orkar oftast inte göra en massa listor och sånt, jag vet ju vad jag behöver och så köper man lite utöver det=)

Jag köpte iaf så att jag kan göra pannacotta för det har jag varit sugen på att göra länge nu! Det blir nog pannacotta som lite vardagslyx någon dag i veckan. Någon som vill hälsa på?=)

Nä, nu ska jag börja baka tekakor som jag har lovat Fredrik att jag ska göra i över en vecka. Men INGEN stress. Mjölken är tillbaka och det för att stanna!


Sötaste plutten!

Vem är jag?

Det är svårt att veta vem man är. En gång trodde jag att jag verkligen visste det, sen ändrades såklart allting.
Just nu är jag en tjej som kämpar med att få ihop min vardag.

Jag är envis när jag som mest behöver det. Jag tror inte på mig själv, förutom när det verkligen gäller. Jag är egoist, men jag tycker inte det är något dåligt. Att vara egoist kan hjälpa dig att älska sig själv och att älska sig själv är viktigt. Jag kan tycka att jag är dum och inte tänker mig för ibland men jag är förlåtande mot mig själv.

Jag föddes nog blyg. Ville inte beröras onödigt mycket av främmande människor. Helst inte av någon. Det har som tur är ändrat sig och nu känns det okej. Jag är känslig och gillar inte ironi. Det ska vara på riktigt.

Känslor styr mig ofta och jag kan vara väldigt impulsiv. Jag gillar det även om det kan ställa till med problem ibland. Jag älskar förändringar samtidigt som rutiner är bra för mig. Jag är inte ett dugg harmonisk även om jag eftersträvar harmoni i allt jag tar mig för. Jag kommer aldrig dit för jag blir aldrig nöjd.

Dramatik är ofta något som känns i närheten av mig. Jag är nog dramatisk mest för att få andras reaktioner. Reaktioner från omgivningen är viktig. Det är bekräftelse och det behöver alla, inte minst jag.

Jag försöker alltid visa ett lugn, vad som än händer men inuti mig är det inte lugn som råder. Jag är en orolig själ. Rädd för det mesta, speciellt rädd för att visa vem jag verkligen är. Ändå klassas jag som "öppen". Märkligt.

Trots allt har jag alltid varit en lycklig tjej i grunden. Alla har sina up-and-dows, men jag har alltid, alltid sett ett ljus i mörkret. Inget mörker kan ta över mig för jag ser alltid fram emot saker. Jag älskar att umgås och ha vänner omkring mig. Att vara älskad är viktigt för mig och jag kan kämpa länge för att få det bekräftat.

Sammanfattningsvis är jag en egoistisk damaqueen med hjärta för kärlek som ser faror bakom varje hörn men är envis nog att bekämpa rädslor för jag vill att hela livet ska bestå av harmoni, lycka och glädje!

Godmorgon.
Igår blev en konstig dag. Först städade jag halvt ihjäl mig, sen någongång runt 15 när jag skulle amma så kom det ingen mjölk. Verkligen inget. Jag blev halvt hysteriskt och insåg att nu måste jag VERKLIGEN skärpa mig. Så jag åt och åt och vilade och vilade. Sov en stund och stressade ingenting. Då kom det mjölk igen.

Jag måste verkligen lägga ner min hysteriska perfektionistidioti. Jag blir aldrig nöjd och vill bara städa ihjäl mig ungefär. Jag stressar ihjäl mig över helt onödiga saker.

Så idag blir det vila. Vila och mat.

Lille Gabriel har lite ont i magen om dagarna, men efter ett tag kommer det några stora fisar och lite bajs och då brukar det släppa=) Men han är ju tre månader om två dagar och magont brukar väl gå över då? Vi har slutat med minifomen för nästan tre veckor sedan för jag tyckte inte det behövdes längre och vi har ju klarat det fint, men lite ont ibland.

Alltså jag är så trött så jag inte ens fattar vad jag skriver känns det som. Men snart kommer en Presentation om mig=)

Och i eftermiddag ska jag nog baka bröd och jag kan lägga ut receptet om ni vill=)


Trött!

Jag tänkte alltså börja med 30- Dagarslistan idag. Jag vet inte om jag skriver ett inlägg varjedag så att det håller på i 30 dagar, men jag kommer iaf skriva om alla 30 saker. Det ska bli roligt! Senare idag kommer första inlägget:

Att presentera mig själv.


4:e Juli 2009 på Fredriks mammas bröllop=)

Jag tänker inte säga hur mycket Gabriel har sovit idag, för då kommer han vakna, det gör han alltid när jag skrivit om det! Men jag har fått gjort saker iaf=)

Nu lagar Fredrik mat till mig och jag surfar. Alla våran sängkläder hänger på kylning och luftning på balkongen. LYX!

Jag äter ett ekologiskt äpple och ska snart börja skriva på dendära 30 dagarslistan som alla andra bloggare håller på med. Sånt tycker jag är roligt=)

Godmorgon. Eller förmiddag om ni hellre vill det.
Gabriel har gett mig sovmorgon till 09:30 två dagar i rad! Det är för att han har sovit så himla lite om dagarna och bara GNÄLLT.
Ja, jag är lite bitter, faktiskt. Det är absolut inte Gabriels fel. Han kan ju inte hjälpa att det inte alls blivit rutin de senaste dagarna, men nu, idag tänker jag kämpa ihäl mig för att få honom att få den sömn han behöver för jag måste få egentid. Jag blir Galen om jag inte får det idag.

Jag vill bara sitta här vid min lilla värdelösa dator och GLO. Bara läsa bloggar, komma ikapp allt jag missat den senaste veckan, bara sitta här och göra något fullständigt värdelöst. Lata mig!!

Jag har tusenmiljoner saker att göra här hemma men nu har jag lovat mig själv att ta-det-lugnt för min mjölk påverkas, det finns lixom inte lika mycket och Gabriel blir irriterad. Inte ok. Så idag ska jag ta det ganska lugnt, äta, äta, äta och dricka vatten.

Och er har jag lovat att ni ska få se soffan i vardagsrummet, och det ska ni, jag ska bara röjja upp där inne lite.

Idag förstod jag hur viktigt det är att bara få vara med sig själv och ha egentid. Det ska jag ha nu för Gabriel har somnat och jag hoppas han sover sött några timmar till. Under tiden ska jag bara surfa runt. Göra något helt oviktigt helt enkelt.

Later!


Och vi tränar babygym varjedag!

Tack för kommentarer om min fina blogg föressten! Jag blir jätteglad!

Fredrik och Markus håller på att sätta ihop soffan nu. Jag gör ingen nytta där känner jag.

Gabriel somnade som en stock i sängen och jag hoppas han sover en stund till så att han är en glad bebis idag, för igår va den absolut gnälligaste dagen han haft! Det kan ha berott på att jag inte gav honom så mycket uppmärksamhet igår. Jag tvättade och hade besök hela dagen lång=) Fast det va ju såklart bara roligt att ha först frugan har i två dagar och sen äta glass med Sandra på kvällen!! Men nu behöver nog Gabriel min fulla närvaro några dagar!

Nu ska jag äta. Ni ska få se soffan sen=)

Sådär ja, då ligger våran fina soffa i några olika delar i vardagsrummet redo att monteras ihop. Jag och Fredrik ska grejja som tusan i vardagsrummet nu, plocka undan och dammsuga och montera soffa och få bort den lilla soffan.

Det är förövrigt en fröjd att dammsuga med min nya supertysta dammsugare. Den suger upp allt som kommer i dess väg med en otrolig lätthet! =) jag behöver inte stå böjd som en banan när jag dammsuger för den har lååångt rör. Jag är nöjd helt enkelt.

Idag på chillli såg jag den perfekta bokhyllan! Den kostade bara 1000 kr just nu så jag funderar på att ta soffpengarna och köpa den. Den va verkligen fin! Chilli är ett bra ställe!=)

Nu ska jag äta upp min mat och sen påbörja projekt vardagsrum!=)


Sugproppen Gabriel!

Hejsan. Idag ska vi åka och hämta våran nya enorma soffa på Chilli. Jag la ut våran gamla ektorpsoffa på blocket igår och nu är den såld=) Dom ska komma och hämta den i eftermiddag och dom fick den för 1000 kr. Väldigt bra pris för den men ja ville ju få bort den snabbt.

Jag är ledsen att det inte är superaktivt här på bloggen just nu men det händer så mycket helatiden! Men snart är allt i sin ordning igen och jag bloggar precis som vanligt=)


Idag fyller min mamma 44år! Grattis på födelsedagen mamma!!=)

Idag umgås jag med frugan så jag hinner inte blogga=) kommer i morgon!=)


Hur söt?

Igår blev alltså Gabriel 12 veckor gammal och om en vecka blir han 3 månader!
Det går framåt i utvecklingen helatiden, men just nu vet jag inte vikt och längd, det ska vi kolla på BVC nästa tisdag för då ska vi på 3-månders kontroll och ta lite vaccinationer.

Han kom in i en utvecklingsfas runt v.8 som höll i sig till förra veckan nästan, tills slutet av v.10. Då va det ganska svårt att få honom att sova och han va rätt gnällig hela dagarna.
Nu har han tagit sig ur utvecklingsfasen och det är lätt att få honom att somna om kvällarna och på dagarna är han glad för det mesta.  På Eftermiddagarna och kvällarna är han fortfarande ganska gnällig men det är ju normalt för de flesta bebisar att vara lite snuttiga och ledsna om kvällarna.

Sen förra veckan har han lärt sig lite saker:

*Han tar händerna till munnen helatiden och suger på dem konstant
*Han kan styra armarna lite bättre dit han vill, men han kan inte greppa tag om saker och sånt än.
*Han har lärt sig göra pruttljud med munnen så det flyger dreggel överallt.
*Han pratar ännu mera och numera har vi "samtal" då vi pratar länge med varandra.
*Han härmar oss mer och mer när vi pratar  med honom, säger jag tex "agi" så säger han det med osv.
*Han har börjat dregla!
*Detta kanske inte tillhör utvecklingen men han har börjat vrida på sig på skötbordet när man ska byta blöja  och sånt och det är väl en början till att försöka vänd sig till att ligga på mage. Blöjbytena blir svårare och svårare från och med nu=)

Ja, det går fort! Snart kryper han väl med=) Jag har introducerat "leka på golvet" nu och satt upp babygymmet och har leksakslådorna fulla och redo på köksgolvet! Det går bättre och bättre men än är det inte roligt särskillt länge att ligga på golvet. Han försöker inte vända sig eller hitta på något än, han bara ligger där och ser ut som att han tycker jag är knäpp som lägger honom på golvet. Men jag kämpar vidare!

Lite bilder som tagits under tiden vi va borta:


Om man är trött kan man somna hos pappa=)


Jag satte honom i soffan när vi skulle till tobbe och sandra och han somnade
typ direkt, jag fick bara inte kort på när han hade stängt ögonen, men
det va väldigt söttt iaf!


Glad bebis!


Babygymspremiär!! Gick bra i ca 5 minuter=)


Händerna är GODA!


Och här är dregglet=)

Hejsan alla mina älskade bloggläsare!! Jag är åter!!

Jag hann ju inte ens förvarna er om att vi nog inte skulle ha internet på några dagar för Det va en sååå stressig och jobbig dag i Lördags. Jag hatar att flytta, ändå gör jag det jämt känns det som. Det va längesen jag bodde i en och samma lägenhet i ett helt år! Men nu hoppas jag verkligen att vi har landat för några år iaf för här trivs jag!

Lägenheten är stor och rymlig och det finns garderoer så det räcker till allt som behöver förvaras i garderober!
Köket är mysigt med balkong och solen lyser in så fort det är fint väder=)

Ett väldigt stort pluss med detta huset är att det verkar som att det är ordning i tvättstugan och det finns två nya tvättmaskiner! Jag säger inget säkert än, men tanten som tvättade idag va det ordning på iaf. (Nej, jag är inte 64, jag är 22!!) Men jag gillar inte lortiga, slarviga grannar=)

Vi har fått lite bättre ordning sen i Lördags då det stod saker överallt. Det är till och med tomt i vardagsrummet känns det som! Det är bara en liten soffa, bord och tv. Det ska ju bli ändring på snart, men det är lixom ingen dator som surrar i örat på mig längre. Jag fattar inte ens hur jag stod ut med det. HUR??? Det är typ himmelriket att somna i ett tyst, mörkt rum.

Det har hänt hur mycket som helst känns det som men allt kan jag ju inte rabbla upp just nu=)

Kika in om en stund så ska ni få en update om Gabriels utveckling som egentligen skulle varit igår när han blev 12 veckor=)

Jag orkar fan inte med det här. Jag orkar inte packa, jag orkar inte leva i all smuts, jag orkar inte städa upp ett enda dammkorn till, jag orkar inte stressa, jag orkar inte oroa mig för allt.

Jag orkar inte ta ansvar. Nu säger jag upp mig.

Eller så fortsätter jag helt enkelt, fastän det aldrig känns som att jag kommer någon JÄVLA stans.

Hejsan.

Blev inget morgoninlägg idag för vi åkte direkt in till stan, åt frukost och sen åkte vi till Chilli i knalleland och shoppade soffa. En Miami blev det. 12.000 fattigare är vi men nöjda. Hade jag fått välja helt själv så hade det nog inte blivit den, men nu är vi ju två om saken. Men jag är nöjd, verkligen! Den är jättestor.

Den kommer om två veckor så vi får leva med min lilla skrutt-Ektorp sålänge. Sen ska den säljas på blocket=)

Nu måste vi packa och äta och packa lite till och sen ska vi bära i eftermidddag. Min mamma kommer och ska passa Gabriel men hon brukar vara ganska bra på att få gjort saker samtidigt som hon passar honom så hon hjälper nog till hon med=)

Bråttom va det här! Hej..


Såhär ser den ut=)

Jag håller på att stressa i mig lite mat. Sen ska Gabriel få sin Kvällssanering och  sen ska vi "lugna ner oss" så han somnar sen. Jag måste få honom att somna själv på kvällen så jag får egentid på kvällen med. Det fungerar nog bättre i den andra lägenheten sen när det finns separat sovrum. Här kan han ju just nu bara sova mitt i rummet och vi kan ju inte vara tysta som möss hela kvällarna.

Just nu finns det ingen Fredrik och Jennie tid. Det är inte okej.

Godnatt.

Jag undrar vad ni andra tycker om  nappar? Det kan ju bli diskussioner om dom ibland..

I början ville inte Gabriel ta nappen. Jag gjorde inga ordentliga försök förräns han va en månad ungefär för då blrjade det bli väldigt jobbigt att vara hans napp. Han ville ju inte alltid äta, men ändå ville han amma för att han fortfarande hade ett sugbehov efter det att han blivit mätt.
Jag tröttnade på att vara napp men det är ju samtidigt inte lätt att trösta och få bebisar tillfreds utan något att suga på, därför gav jag honom nappen och jag fick kämpa en stund men tillslut så tog han den!

Så fort han förstod "hur han skulle göra" med nappen så somnade han gott.
Jag tycker napp är bra. Mest tycker jag nog det för att Gabriel kommer till ro mycket snabbare med nappen och när han är trött och får nappen förstår han att nu är det dax att sova.
Jag ger den inte som tröst när han är ledsen, men ibland kan jag testa och se om han blir trött när han får den för då vet jag ju varför han är ledsen om jag skulle vara osäker på det.

Jag tycker helt enkelt nappen är bra för att han lättare kommer till ro när han ska sova och om han har ont i magen så tycker han att det känns bättre att ha något att suga på och då är ju nappen jättebra eftersom att det inte är bra att få i sig mjölk helatiden när magen strular för då får magen aldrig "vila".

Det negativa med nappen skulle väl vara att dom lätt blir beroende och vill ha den helatiden och inte slutar med napp förrän dom är 3-4 år men det finns väl knep för det med..

Någon som har något att tillägga?


Napp är gott=)


"mam" gör fina nappar=)

Godmorgon.

Här sitter jag och är trött. Trött, trött trött.
Gabriel vaknade prick 07:30 även idag och behövde bajsa. Är hans bajs tidsinställt eller? Det känns helt onödigt att gå och lägga sig igen efter det. Då är ju klockan nästan 8 när vi är klara på toan för när jag ändå är där så kissar jag med och sätter upp håret och sätter på Gabriel nya kläder och det tar en stund för honom att få ut allt bajs och alla pruttar som väntat halva natten på att få komma ut=)

Egentligen vill jag ju gå upp runt 08:30, men varför gå och lägga sig igen klockan 8? Nä, det är bra att vi kommer upp i tid. Nu somnar han ju vid 9 istället och sover till 12-13 någonting.

Nä nu ska jag läsa lite bloggar. Det är så trevligt att göra det på morgonen. Kolla in dom bloggarna jag har länkat! Det är mina favoriter=)


Sötaste PjamasGrodan<3

Haha, okej, jag har inte fått en enda fråga än. Jag tror dom flesta som läser än sålänge känner mig. Men jag ger inte upp, en fråga kanske dyker upp tillsi morgon i alla fall.

Vi har bärt över lite saker till lägenheten idag och mamma och pappa tog med all våran återvinning! Flera kassar helt fulla. TACK!!<3

Nu ska jag rikta min uoppmärksamhet åt Gabriel för han vill leka med mig=) Sen ska vi sova!

Godnatt!

Oh, shit vad trött jag är! Gabriel blev av någon  anledning helt otröstlig innan, men när jag väl fått honom att lugna ner sig så somnade han och jag kunde bara inte motstå att ta en powernap med honom.

Det är egentligen förbjudet för mig för jag blir alltid bara tröttare av powernappar, även om jag bara sover 15 min. Men nu gjorde jag det ändå.
Jag tror han hade ont i magen innan för nu luktar det bajs i hans blöjja, men jag vill inte väcka honom riktigt än..

Nu tänkte jag att jag ska testa att ha frågestund. Kanske finns det någon liten läsare som undrar om någonting? Jag har i genomsnitt samlat på mig ca 40 läsare om dagen och någon av er kanske inte känner mig och kan fråga mig "i verkligheten"?

Så om det är något ni känner att ni vill fråga så passa på att göra det nu genom att lämna en kommentar till detta inlägget så avslutar jag frågestunden i morgon kl 12:00 och svarar då på dom frågorna jag fått, om jag får några=)


Fråga något om mig kanske?=)

Förlåt mig, men nu kommer det tätt med inlägg här.
Jag är upprörd. Jävligt upprörd över min mobil som bara är till besvär när jag ska smsa.
Den lägger till egna ord helatiden utan att jag ber den. Några exempel är:

"uss" = upp
"hora" = Göra (jag har väl skrivit hora några gånger men inte så den borde välja det som första alternativ!
"V4" = vi
"nt" = nu
"ion" = hon ( min restaurangchef heter Ion men det borde inte heller dyka upp som första alternativ)
"gan" = han

Det finns många fler ord som kommer upp som första alternativ som jag aldrig skriver, "V4"lixom, hallå?

Nä, nu ger jag upp. Jag tänkte lägga ut min mobil på blocket  sälja den för en billig peng och köpe en Hederlig telefon med vanliga knappar från Sony Ericsson. Det är det bästa märket. Jag kan inte förstå varför jag svek dem.
Jag har avbetalning på denna telefonen ett år till men jag står inte ut. Jag får helt enkelt köpa en ny telefon för pengarna jag får för denna så har jag inte direkt förlorat på det. Telefoner är överskattat. Jag behöver bara kunna smsa SNABBT och ringa. Just nu tar det 518 år att skriva ett sms. INTE OKEJ! Jävla samsung Jet.

Jag tänkte att jag skulle informera er om hur det kan vara när man flyttstädat en 3:a på 5 timmar. Det gjorde ju hon som bodde i våran lägenhet och jag misstänkte att det kanske skulle glänsa på ytan men inte i "hörnen".

Igår när jag och Sandra besökte lägenheten i dagsljus gjorde jag mina små test=)
Jag kom fram till att:

*Köksfläkten hade dom nog inte gjort rent på flera år, inte heller nu.
*Garderoberna va inte urtorkade
*Ugnen va bara urtorkad, inte direkt ren.
*Spisplattorna hade brännmärken, alltså inte skurade med svinto.
*Listerna va inte avtorkade
*Dörrarna och handtagen va inte avtorkade och såg hemska ut!
*Slasken såg inte ut som att någon tagit hand om den med svinto sen huset byggdes. Alltså avlagringar.

Sen har jag inte kollar avloppet i dushen och bakom elementen och sånt, men jag antar att det kanske inte blänker där direkt. Hade våran hyresvärd lagt ner lite tid på att besikta sina lägenheter så hade denna INTE blivit godkänd. Men jag får väl ta tag i att städa som jag vill ha det det första jag gär nästa vecka antar jag. Man kan inte leva i andras gamla smuts! Det räcker bra med vårat eget.
Ibland är jag Petig=)

Godmorgon!

Nu är det ju faktiskt morgon på riktigt med! Idag vaknade Gabriel en timma tidigare än "normalt". Alltså halv 8. Lika bra tänkte jag och gick upp. Jag ska hinna packa mycket idag! Men först satt vi i sängen och sjöng en stund. Han blir verkligen glad när man sjunger för honom, så jag övar skalor här varjedag=)

Idag kommer min mamma hit i eftermiddag och hjälper mig lite med Gabriel och ska köra min privata återvinningscentral som tagit form i vårat kök till den riktiga återvinningscentralen=)

Igår va Sandra här en stund och hjälpte mig att bära över några påsar till andra lägenheten och så höll hon Gabriel en stund. När jag plötsligt får chansen att tänka på annat när någon annan passar Gabriel så får jag blackout i hjärnan. Det är SÅ otroligt mycket jag vill få gjort så jag vet inte ens hur jag ska hinna så jag blir näst intill oeffektiv. Jag är verkligen S-t-r-e-s-s-a-d-!! Jag känner det för hela min kropp är i obalans.

Jaja, idag ska jag i alla fall få ännu mera gjort innan någon av oss snubblar och skadar sig här hemma. Det står saker på vartenda millimeter.

Jag tänkte att jag skulle dokumentera våra nya fula tapeter i den nya lägenheten senare så att ni får vara med och dela mina känslor för dem. Sandra påstod att dom inte va så otroligt fula som jag påstår och det kändes ju skönt för mig att veta att någon annan inte dömde ut dom helt.

Nu har jag tjatat för mycket igen. Jag måste lära mig att blogga med kortare inlägg som handlar om samma sak i hela inlägget=) Men jag har SÅ mycket funderingar!


Godmorgon lilla bebisgroda!=)

Idag är det Tisdag! Gabriel föddes ju på en Tisdag vilket innebär att han blir en vecka äldre varje Tisdag. Idag blir han 11 veckor! Jag tänkte att jag ska skriva lite om hans utveckling varje Tisdag så ni får reda på allt nytt han lär sig!

Här kommer en liten sammanfattning om vad han kan nu:

*Hålla upp huvudet själv och det är stabilt
*Vänder sig efter ljud
*Jollrar och favorit "ordet" är "Ago"
*Börjat testa rösten litegrann och kommer upp i höga skalor ibland.
*Ler när man ler mot honom och har nästan börjat skratta. Han har "skrattat till" några gånger.
*Han försöker styra sina armar dit han vill, men det går inte riktigt än till hans stora frustation.
*Följa saker med blicken

Jag tror det är det mesta. Han är väldigt stark i hela kroppen, till och med så BVC sköterskan är imponerad=)
Han är ju som sagt en proffsammare så maten är det inga problem med.

Han känner igen sina mobiler och pratar med dem, men fortfarande tycker han inte det är särskillt roligt att underhålla sig själv längre stunder. Han gillar inte att ligga på golvet, men det ska jag introducera i den nya lägenheten tänkte jag. Där ska jag smälla upp ett intressant babygym och göra en liten lekhörna.

Jag uppdaterar alltså om hans utveckling varje tisdag och påminner självklart om när han "fyller månad".


Fredrik leker med honom så att han nästintill skrattar!


Det syns ju inte på bild, men här försöker han styra armarna. Full koncentration!


Och nacken är superstark!=)

Upptäckte nyss att våra grannar har en ny hund. Jag gillar egentligen inte hundar, men Jösses vilken underbart vacker liten skapelse!
En kolsvart liten valp, kanske 15 cm hög. Jag smälte som en snödriva i solskenet.

Jag älskar det soliga vädret ute idag!

Frugan, observera att jag inte skrev att jag har vårkänslor eller dylikt, bara att jag gillar vackert väder=)

Nä kära läsare, nu känner jag att jag behöver prata vidare om det här med att välja bra produkter. Ni som tycker att jag är en riktig nörd behöver ju inte läsa, men jag tycker att man ska anstränga sig för den värld vi lever i. Den mår faktikst inte bra.

Jag väljer inte bara de miljövänliga alternativen för att rädda naturen eller för att jag tror att världen ska gå under i morgon om jag inte gör det, jag gör det mest för att jag tycker att det är roligt att bidra. Jag blir verkligen glad av att känna att jag städar med produkter som inte skadar mig eller miljön. Jag blir peppad av att känna att jag har lagat mat helt utan tillsatser. Jag blir lycklig av att veta att jag äter mat som är ekologisk.
Då ser jag ingen anledning att sluta med det. Det är dyrare alternativ men om jag känner att jag har råd med det ser jag ingen anledning att sluta. Jag gör ju mig själv en tjänst.

Jag är verkligen intresserad av att hjälpa miljön. Jag blir verkligen motiverad när det tex finns så bra företag som Grumme som vill göra något för världen. Det driver mig verkligen och får mig på bra humör.

Gå in på Grummes hemsida! Dom har jättebra tips till städning, disk och tvätt.

Jag tänker skriva mer om min stora motivation till naturliga produkter. Och jag vill verkligen få er att förstå att det är inte Bara för att jag vill "rädda världen", mest är det för att det får mig så peppad till att tex städa, eller laga mat.

Det är som en tävling med mig själv.


En dag i Idre=)

Godförmiddag.

Fast för mig är det frukost. Min och Gabriels morgonar börjar faktiskt se likadana ut nu. Gabriel vaknar halv 9, ligger och pratar lite, vi går upp och byter nattblöjjan och tar på honom kläder, han får sitta i sin babysitter och kolla på sin spelmobil medans jag klär på mig, jag laddar kaffekokaren, vi kollar lite på nyhetsmorgon, ammar liteo ch så har det gått en timme eller lite till och då är han trött och somnar.

Så nu sover han och då äter jag frukost och NJUTER av min egentid. Borstar tänderna, bloggar, läser bloggar och bara tar det lugnt. Det är så skönt. Jag hoppas denna rutinen som det faktikst är håller i sig ett tag!

När jag har slappat klart här tänkte jag rycka upp mig lite och PACKA PACKA PACKA!!! Jag har sån stor motivation till det nu=)

Igår när jag gick och handlade köpte jag lite städprylar så att det blir roligare att städa sen med. Lite såpa och förra veckan köpte jag en ny jättebra mopp och sånt. Haha, ja jag är galen i att städa för känslan efteråt är VERKLIGEN en av de bästa känslorna man kan ha!

Föressten, ett tips! Jag som är en väldigt miljömedveten människa och anstränger mig för att köpa produkter som inte förstör miljön och sånt, men ändå vill ha det riktigt rent överallt, jag tycker såhär att sluta köp en massa rengöringsmedel och sånt som bara är dyrt och försurnar miljön, det räcker verkligen med såpa till det mesta! Såpa gör rent överallt och det finns ju med Citrondoft med om man nu vill att  det ska lukta lite mer. Ett milt diskmedel funkar alldeles utmärkt att putsa fönster och speglar med.

Det är viktigt att tänka på miljön och jag blir glad av det=)


Titta, det finns till och med en ännu nyare doft!
Sjöbris!

Jag kom på ännu en bra anlednign till att använda såpa!
Rengörningsmedel med en massa parfym och annan skit i är inte bra för barn att andas in, inte vuxna heller och då gör du inte bara miljön en tjänst utan din familj med=)

Jag kanske ska börja jobba som säljare för Grumme?

Nu har min lilla Groda fått ett välbehövligt bad!! Det gillar han..


Hur söt kan man ens bli?


Ja, det är bröstmjölk som har läckt på min tröjja. Ett litet missöde.

Jag har verkligen mycket tankar kring det här med bebisrutiner.

Vissa kör stenhårt med rutiner och andra har knappt hört talas om dem. Jag känner att det är skönt att ha lite rutin på vardagen så att man kan få lite gjort och så att man inte har en jättegnällig och otrygg bebis, men att köra stenhårt på rutiner skulle jag aldrig klara. Jag är inte en typisk rutinmänniska.
Jag vill gärna ha rutin på när vi ska gå upp och när vi ska sova för kvällen men annars så får Gabriel styra mycket själv. Jag märker tydligt när han är hungrig, då får han äta och när han är gnällig så att inget är roligt då är han trött. Så fort han får nappen och jag sätter mig ner med honom då så blir ögonlocken tunga.

Jag förstår inte riktigt hur man kan ha stenhårda rutiner egentligen för tänk om bebisen ligger tex och sover och man måste åka och göra någonting? Det kan ju iförsig hända vem som helst men om bebisen alltid sover tex kl 12 och inte får göra det en dag för att det helt enkelt inte går måste den ju bli mer förvirrad än en bebis som helt  enkelt styr lite själv och sover och äter lite som den vill om dagarna?

Jag kan ha fel, men jag trivs bäst med att Gabriel styr, det innebär ju rutin det med, men inte lika "fasta".

Hur gör ni andra med bebis?

Nu undar jag: Hur tusan hinner man med att ha TIO barn och blogga smtidigt?

Jag ramlade in på tiobarnsmamman Mirkas blogg. Hon som är med i Familjen Annorlunda som jag älskar att se på tv. Jag beundrar verkligen de mammorna! Alltså hon har tio barn. TIO BARN! Jag hinner inte ens med ett barn känns det som ibland. Jo, såklart jag hinner, men jag har lixom dåligt samvete för de stunderna då jag känner att jag vill ha EGENTID, för henne kan ju inte ens egentid vara att fundera över? Hur hinner hon med att umgås med sin man? Han verkar ju visserligen vara superpappan själv, men ändå. Kärlek behöver han väl med?

Jag kände när jag startade denna bloggen att okej, nu får jag ju verkligen anstränga mig för att hinna med att blogga, och  det har ju gått bra iförsig, men HUR lyckas man hinna blogga med TIO barn? Och hur orkar man bo i en lägenhet med TIO barn? Jag är verkligen imponerad.

Detta inlägg är en bra start till nästa inlägg jag tänkte skriva som kommer handla om: Hur viktigt är rutiner?

Åh, jag ogillar verkligen att äta frukost.

Fast inte när det är någon annan som har dukat och när man äter frukost många tillsammans. Som när jag är hemma hos mamma och pappa för då får man alltid hur mycket olika alternativ att välja på som helst och mamma skär alltid upp massa goda frukter. Alla äter nästan lika sakta som jag och dom har tv i köket.

Men här hemma sitter jag ju alltid själv och det är såååå jobbigt att fixa något att äta. Hade jag inte haft diabetes så hade jag ju helt enkelt hoppat över frukosten.

Hej I-landsproblem!

Godmorgon.

Jag sitter och dricker mitt morgonkaffe, fast med grädde i. Jag har haft grädde i den senaste veckan för vi har inte kommit iväg och handlat än!! Vi har tömt frysen litegrann i helgen och igår tvingade Fredrik mig att äta pizza. Jag va inte alls sugen men sen va det faktiskt väldigt gott ändå!

Igår somnade Gabriel utan skrik och gråt! Det är nog en tillfällighet såklart. Jag ammade när jag satt i soffan och kollade på tv, sen gnällde han väl lite, då la jag honom på mage på mig och så somnade han. Då hade jag som tur var redan gjort alla kvällsbestyr som att borsta tänderna och sånt, så när Fredrik sen skulle sova vid halv elva så va det bara att lägga ner honom i sängen. Han vaknade inte ens och vi somnade allihop=)

Idag måste jag packa som en tok. Men nu har jag mycket mer motivation till det eftersom att det bara är att bära över lådorna nu. Vi sover inte i den andra lägenheten föräns på Lördag, men det kommer bli helt underbart att få lite mer plats här i veckan. Vi hade definitivt inte klarat av att bo såhär länge till. Helt otroligt vilken tur man kan ha när det faktiskt va våran hyresvärd som undrade om vi ville ha större lägenhet=)

JA, det ville vi!


Fredrik, Gabriels Farmor Anne-lie och Gabriel=)

Föressten Anne-lie, du får jättegärna passa Gabriel på Fredag! Det går ju inte svara på kommentarerna i denna bloggen så jag skriver det här istället=) Jag vet iförsig inte vad som blir bäst, om du passar honom här eller hos dig, men det kan vi ju vänta med att bestämma=)

Äntligen!! Nu har jag fått nycklarna till lägenheten! Klockan 17 ringde hon och sa att dom va klara, så dom hade alltså städat på 5 timmar. HUR lyckas man med det? Vi va och kollade i den nyss och det såg ju rent ut iaf, men man kan aldrig vara säker! Jag ska kolla in den nooooga i morgon i dagsljus också.

Den va såklart inte riktigt som jag kommer ihåg den. Man tänker att man ska kolla så himla noga när man kollar första gången och då föreställer man sig så mycket efteråt. Tex så va inte sovrummet så stort som jag tänkte mig, men absolut stort och rymligt, det va nästan så många garderober som jag föreställt mig, två mindre bara. Vardagsrummet va något mindre, men stort, köket va mycket mer avlångt än vad jag kom ihåg. Annars va det väl som jag tänkt mig.

Men tapeterna!! Gudars, dom är så fula men vi kommer inte få byta dom för dom har ju varit smarta och tapetserat igen alla hål!! Dom påstod att alla tapeter är nya och fräsha och ja, dom ser fräsha ut, men jösses vad fula dom är! Hur kan man ens välja sånna tapeter?
Vi får väl leva med dom helt enkelt. Det är värst i hallen, köket och datorrummet. Alltså tre av fem rum. Alltså köket räknas ju inte som ett rum och inte hallen heller så det är ju inte en 5:a. Missförstå mig inte=)

Badrummet är helt ok. Dörrarna till badrumsskåpet är visserligen fruktansvärda men dom borde ju gå att byta ut på något sätt om jag inte står ut. Dom har barnlås på ALLA garderober och luckor och lådor och skåp. Det är väl bra, men allvarligt, vem behöver barnlås på klädgarderoberna? Nej, dom SKA bort. Jag kommer bli tokig.

Vi ska flytta på eftermiddagarna i veckan och alla stora tunga saker tar vi nog på Lördag. Jag skulle behöva någon som ger min lilla Groda uppmärksamhet i veckan om någon känner för att passa honom. Det är så himla synd om honom när han bara sitter i sin babysitter och blir uttråkad när jag måste packa och städa. Nu i veckan kommer jag inte ha så mycket tid för honom. Mamma ska passa honom på Onsdag och kanske Lördag men jag behöver lite mer avlastning!


Passa mig??

Idag tog jag plötsligt tag i att överföra alla mina bilder jag har i tre olika datorer till min dator och sortera alla bilder. Helt otroligt. Jag fick helt enkelt bara lust till det. Men det  tar tid! Det är sjukt mycket bilder. Allt jag har tagit kort på sen 2004 ungefär, och jag va väldigt mycket bättre på att ta kort innan än vad jag är nu.

Skönt när det är gjort. Sen ska allt bara ut på CD-skivor med så man har bilderna i säkert förvar. När vi är klara med allt stök vad gäller flytten så ska jag beställa hem lite fina kort på Gabriel så jag kan sätta upp lite fina förstoringar och så i vårat nya hem, om vi någonsin får vårat nya hem! (sur).

Jag ska köpa lite fina ramar senare med att sätta upp korten på Gabriel i. Det är Gabriel jag vill pryda våra väggar med!=)


Här är han bara 3 veckor ungefär. Liiiten liiten..

Alltså, hur sur ska jag ens behöva bli eller?

Nu tog jag mod till mig och ringde till hon den stränga "kvinnan" som bor/bodde i våran nya lägenhet och frågade hur det gick för dom. Förra gången jag ringde till henne och frågade när dom tänkte vara ute så lät det som världens självklarhet att dom skulle flytta halva lördagen och städa halva och så skulle vi få nycklarna sen. Inga problem.

Nu när jag ringde lät det som att hon tyckte att jag stressade dem och hon sa att dom hade minsann lite kvar att flytta och skulle börja städa klockan 12 idag. Och sen beror det ju på hur noga jag vill ha städat hur lång tid det tar.

MEN PUCKO!! Jag vill helst ha det städat av en jävligt noggran städfirma och varendaste liten yta ska skina och blänka och helst ska det tas bakterieprov på vartenda millimeter av de 74 kvadratmetrarna som lägenheten består av. Och jag blir galen på att bo här bland återvinningspåsarna och dammtussarna som snart hotar att äta upp min bebis!! (Nej, det är ingen allergirisk med att ha det smutsigt hemma, det har jag läst.) Dessutom luktar det bara illa när jag dammsuger med våran nuvarande dammsugare och jag tror inte det är så mycket hälsosammare, och ja, jag ska köpa en ny.

Alltså har hon glömt att hon lovade att vara ute den 5:e? Det lät på henne som att jag minnsann kunde städa själv om jag nu hade så bråttom. Men det ska hon veta att städa själv kommer jag göra ändå. Jag litar inte på en stressad, sträng kvinna som jag inte känner när det gäller renlighet. Då litar jag BARA på mig själv.

Godmorgon.
Jag är hysteriskt trött och ännu mera förkyld. Sådär så att det svider i hela näsan och det känns som att jag har dålig hörsel. Ändå är jag inte så jätteförkyld för jag har inte ont i halsen eller något annat jobbigt. Men näsan är ju ändå det värsta vid förkyldningar. Och nej, jag har aldrig testat nässpray och kommer inte göra det heller. Fy för att spruta upp något i näsan!!

Det va ju meningen att vi skulle fått nycklarna till våran nya lägenhet igår men dom hörde aldrig av sig! Dålig stil? Dom påstod ju att dom skulle hinna flytta och städa på samma dag, om dom nu misslyckats med det kanske man ska höra av sig? Jag blir så sur. Nu kommer jag ju få ringa till dom idag och jag hatar att ringa till folk som jag inte känner. Dessutom vill vi komma in och mäta idag så vi kan åka och beställa en soffa från chilli.

Om någon är intresserad av hur det gick att natta min lilla sötgroda igår så gick det väl sådär. Det va inte mycket skrik, men pigga ögon! Han va trött, men han va så intresserad av att kolla på allt annat, även om det va mörkt i rummet. Men tillslut, efter mycket skak och många nappinstoppningar så gav han med sig. Envis liten kille det där!

Nu ska jag samla mod och ringa det där samtalet...


Tyckte att denna bilden passade till detta inlägg=)
Det föreställer min otroligt söta lillebror Carl när han va runt ett år och
skulle ringa mamma när jag passade honom en kväll=)

Nu är jag hemma igen!
Det va en väldigt trevlig kväll på Oliven! Det  blev trerätters faktikst. Jag beställde vitlöksbröd till förrätt, sovulaki med kött till huvudrätt och så delade jag och Fredrik på glass och grädde med rårörda hallon. Jättegott va allting. Jag glömde ju så klart att ta kort på min mat som man gör nu för tiden, men jag ska försöka komma ihåg det till en annan gång..=)

Gabriel va så snäll så snäll. Sa inte ett ljud. Inte ens när han va hungrig. Det är bara här hemma som han är gnällig. Vi har nog ett tråkigt hem. Tur vi ska flytta!

Jag ammade och mamma tog kort på det, och jag tänkte faktiskt lägga ut den bilden även om man ser halva mitt bröst, just för att jag tycker att man ska amma offentligt om man är bekväm med det=)


Här ser man även lite av våran efterrätt som jag mumsar i mig!=)
Synd att man inte ser mitt hår för jag hade faktiskt lagt ner en timma
på att locka det, det va roligt att göra något med det för en gångs skull!=)


Härser vi min pappa som fyllde 45 i Tisdags och min bror Nicke.

Haha, det låter som att jag beskriver en turistattraktion, "här ser vi"...


Vackert? haha inte världens bästa bild kanske, men ändå. Det va nog
mest Carl som ville vara med på bild!


Någon som gillar att vara med på kort!

Sen har jag ju en bror till som inte ville vara med på kort, och mamma blev det bara ett kort på och jag tror inte hon vill att jag ska lägga ut det för hon gjorde en konstig min=) Och Fredrik kom bara med lite halvt för att mamma nog riktade kameran mot Gabriel=)

Nu är jag nyduchad och fräch. Ready for some fin restaurang i eftermiddag. Det gäller att vara i god tid när man har bebis!=)

Godmorgon.

Idag vaknade jag av en högljudd fest i Gabriels blöjja. Herregud! Jag bar genast, skrattandes in honom i badrummet och sanerade honom. Han har varit glad även denna morgon. Jag tror inte han har ärvt mitt morgonhumör som inte alltid är av den gladare sorten.

Igår kväll tog det väl ett tag innan han somnade, jag blev faktiskt frustrerad och jag blir så enormt besviken på mig själv när jag blir det. Men jag är inte frustrerad på Gabriel, eller på att han skriker. Igår tex, hade Fredrik varit snäll och laddat ner "I rymden finns inga känslor" som jag ville se. Vi skulle kolla på den och det gjorde vi, men Gabriel somnade ju inte så vi hörde knappt i början. Då blev jag ju ledsen för att Fredrik hade laddat ner något jag ville se men att jag inte ens kollade för att Gabriel skrek. Jag fick skuldkänslor, därför blev jag frustrerad på situationen, helt enkelt att det inte va enkelt.
Varför får jag så lätt skuldkänslor för allting?
För det borde jag ju inte fått. Det är inte mitt fel att Gabriel har svårt att sova på kvällen och jag gör mitt bästa varje kväll. Men jag tror han är ljudkänslig när han ska sova för han somnar om man stänger av tv:n och sånt. Men igår höll jag för hans öra när vi kollade på film och det funkade med.

Förövrigt har han slagit nytt rekord när det gäller maten. Han ammade sista gången vid 23 litegrann, sen vaknade han inte föräns 05:30 och skulle äta! Jag fick nästan en chock när jag kollade på klockan och insåg att det faktikst va morgon!

Snoret rinner på mig och mina smaklökar är inte i toppform som dom borde. Men nu har jag babblat för mycket!


Min underbara lilla gulleplutt!

Godkväll.

Jag sitter och funderar på vad jag ska äta egentligen. Tekakor? Ja, men jag har glömt ta ut dom från frysen så nu finns bara frysta. Verkligen ett problem.

Min omtänksamma pojkvän kom hem från jobbet förut och hade köpt med sig dillchips och ramlösa, det va precis vad jag kände för just då! Gott! Men nu behöver jag ju något i matväg med...

Gabriel har somnat. Jag tänker absolut inte säga för mycket för han hinner säkerligen vakna både en och två gånger innan jag kommer i säng och då får jag en kvällskamp igen. Varför just på kvällen? Och varför, varför?

Nu ska jag fortsätta klura på mitt matproblem och hoppas Hoppas att inte förkyldningen som kommit över mig idag blir värre. Mina smaklökar ska vara i toppform i morgon! Lite tråkigt att gå på restaurang och inte känna smak va?

Det händer verkligen inte mycket i datorn idag. Tråk tråk. Jag börjar ana en förkyldning i min kropp med. Absolut inte okej! Jag ska äta på underbara Oliven med Fredrik och min familj i morgon för att Pappa fyllde 45 i tisdags.

Min familj? Eller vad säger man? Jag har ju en egen familj nu, men man kan ju inte säga "min förra familj". Det går ju inte. Jag har helt enkelt två familjer=)
jaja, nu ska ni få lite fina bilder på Grodan som jag tagit de senaste dagarna:


Vem har lärt honom detta?


Japp!




"Kan du sluta fota nu eller", betyder denna stränga blicken..

Egentligen va det ju meningen att vi skulle ta en promenad till maxi och handla idag, men det snöade ju inatt och regnade hela morgonen så det är halt och slaskigt ute nu. Inte kul att gå på promenad i det vädret. Men handla behövder vi verkligen egentligen. Vi får klara oss ändå, vi har ju tekakor och pålägg!

En bil behöver vi verkligen, det har vi sagt i ungefär ett år att vi ska skaffa men det blir inte så. Jag tror vi är för snåla. Särskillt nu när vi ska flytta till en dyrare lägenhet. Vi har ju inte direkt obegränsat med pengar men vi måste snart prioritera bil ändå! Det skulle vara så skönt att tex bara kunna åka ut till mamma och pappa en sväng utan att det ska behöva bli värsta projektet.

Som sagt så får vi våran nya lägenhet på Lördag. Det ska bli riktigt skönt med mer utrymme och plats för alla saker! Det absolut bästa ska bli att kunna hålla ordning igen! Lägenheten är 74kvm stor och har tre rum och kök. Badrummet har plats för skötbord och det finns mycket garderober. Vi har balkong från köket och ny kyl och frys. Vi får dock klara oss utan diskmaskin!! Det kommer kännas riktigt jobbigt i början tror jag..

Vi kommer nog flytta lite då och då under nästa vecka. Inte allt på en gång. Det är trots allt bara 50 meter vi flyttar=) Det allra, allra, allra bästa med att flytta kommer bli att vi får ett rum som vi kommer använda som datorrum. Det innebär att Fredriks dator inte längre kommer stå intill sängen och jag slipper höra på det surrande ljudet helatiden! Jag kommer nästan gråta av lycka över att ha ett SOVRUM! Ett rum med endast säng, spjälsäng, nattduksbord och graderober. Underbart!

Tänkte jag skulle klottra ner min åsikt om att amma.
Det är ju ingen självklarhet att amma nu för tiden. Majoriteten ammar inte ens. Det är vanligare att ge sitt barn ersättning eller att både ge ersättning och amma.

För mig va det en självklarhet att jag skulle amma. Jag läste en del om amning och ersättning och det ger lika bra näring, men ersättning kan inte ge antikroppar som skyddar mot infektioner första halvåret.
Att mata i flaska kan ge lika mycket närhet som amning, men kan det ge samma känsla av samhörighet?

Att kunna amma är verkligen ingen självklarhet som man kanske tror. Barnet kanske inte kan ta bröstet rätt eller så gör det jätteont för vissa att amma, eller så blir barnet argt för att det är för "jobbigt", mjölken kanske tar tid på sig att komma ut, eller så kanske man inte producerar tillräckligt mycket. Det finns verkligen tusen problem som kan hindra att amningen fungerar.

Alla vill heller inte amma. Det tycker jag är lite dumt faktiskt. Jag förstår verkligen dom som inte kan amma av någon andledning. Dom som har provat och kämpat, men helt enkelt blir tvungna att ge upp.
Om amningen däremot fungerar tycker jag att man ska amma. Det finns ingen andledning att inte göra det. Det är det bästa för bebisen, helt klart det mest naturliga. Jag tror inte man kan ge sitt barn en bättre start.

Jag har inte haft ett enda problem med våran amning. Gabriel är en riktig proffsammare och fattade från första början. Eftersom att han föddes med lågt blodsocker (han har inte diabetes) så blev han tvungen att få ersättning de första dagarna när vi väntade på att min mjölk skulle komma igång, därför bodde vi på Neonatalavdelningen i 4 dagar. Undertiden fick han babysemp i en snipa som det heter. En liten bägare med "Hällpip" så att han inte skulle bli van att suga ur en flaska.
På fjärde dagen kom mjölken och sen dess har jag haft mycket mjölk, så det räcker och blir över. Jag är verkligen glad att det har fungerat utan minsta problem. Det gjorde lite ont i början men det gick över efter några veckor. Nu känns det inte alls. Ett tag pumpade jag ur mjölk innan han skulle äta på dagarna för det kom så fort så han svalde mycket luft, sen gav jag det som jag pumpade ur i flaska på kvällen.
Lite roligt va det att ge i flaska ibland, men det är inte alls samma samhörighetskänsla. Jag hade blivit riktigt ledsen om vi skulle bli tvungna att sluta amma av någon andledning innan han är 6 månader.

Min plan är att jag ska helamma tills Gabriel blir 6 månader, men han ska få börja smaka på mat vid 4 månader om han är intresserad av det, annars väntar vi. Efter sex månader vill jag börja ersätta något mål med välling eller gröt.

Jag tycker det är vackert att amma. Jag har inga problem med tjejer som ammar offentligt utan att "gå undan". Varför ska man göra det? Bebisen är hungrig och ska inte behöva gömmas för att den vill äta. Jag ammar offentligt och ja, det kan väl vara lite "jobbigt" att slänga fram brösten här och var så att alla ser, men det är inget jag har direkt problem med.

Nu är jag ju väldigt glad att jag ammar med eftersom att det kom fram att det är arsenik och för mycket mangan i vissa ersättningar! Jag hade blivit livrädd om jag gett ersättning och detta kom fram. Dessutom är det tillsatser i vissa ersättningar i form av palmolja, sojalecitin och citronsyra.
Det är inget jag vill att mitt barn ska starta livet med. Det är bra att ersättning finns till dom som faktiskt inte kan amma av någon andledning, och det är väl lätt för mig att säga att jag tycker att man ska amma om man kan, men hade inte min amning fungerat hade jag gjort mycket för att få den att fungera.

Godmorgon!

Jag sitter och njuter av mitt morgonkaffe efter morgonens bebisrutiner.
Idag vaknade GrodanGabriel med ett leende på läpparna! Inget gnäll och inget gråt! Igårkväll blev det inte heller världens kamp. Jag tänkte ju få honom att somna vid 9 men det va stört omöjligt, så han fick vara uppe och kolla på när jag och Fredrik åt kvällsmat sen blev klockan 22:30 när vi gick och la oss och då somnade han med bara lite gråt och skrik.

Såhär glad va bebis i morses:


Förevigad morgonlycka!


Haha, lilla tjockis!


Såhär chockad kan man bli när mamma gör konstiga ljud!

Efter denna lyckliga morgonstund gick vi upp och bytte nattblöjjan, sen satt han i babysittern och sa godmorgon till sin musikmobil, sen ammade vi en stund, bytte bajsblöja och nu sover han sött. Inget drama på hela morgonen!

Denna dagen blev väl lite halvt effektiv. Jag bakade tekakorna:


Dom blev lite platta av någon anledning men smakar lika bra ändå!=)

Vi kom ut på en liten promenad bland villorna och jag tycker det är ganska inspererande att gå och kolla in i folks fönster och kika på vad dom har i fönstren och sånt. Det finns fina hus häromkring!!
Sen lagade jag ju lunch som blev pastasallad. Inspirationen kom från Sandra för vi gjorde pastasallad förra veckan och det va så himla gott:


Det blev gott och jag har två matlådor=)

Jag och Gabriel lekte lite, men han har varit väldigt missnöjd med livet idag med. Jag vet inte om jag gör något fel eller om det bara är så just nu eller om det verkligen är något? Svårt det dära. Men räddningen är ju att lägga honom på skötbordet så jag spenderar mycket tid på toan nu för tiden=)


Ett liiitet leende smög sig ändå fram!=)


Och slumrade en stund i vagnen...

Nu väntar dagens kamp på mig. Jag har samlat tålamod hela dagen och kommer klara detta, men det är så jobbigt att inte veta varför det ska vara så svårt att komma till ro och sova?

Godnatt!

Jag tänkte att jag skulle skriva lite om min diabetes för er som är intresserade. Jag har läst runt lite på internet och det finns vissa som har det, som önskar bli gravida men inte vet hur dom ska hantera sin diabetes undertiden.

Inte för att jag är någon diabetesexpert ännu, men jag har ju lärt mig endel om sjukdomen sen jag fick den konstaterad 6/8-10.

Jag trodde att jag va en helt vanlig gravid tjej, vilket jag väl va med, men jag visste inte om, eller misstänkte att jag hade diabetes innan jag va på en vanlig graviditetskontroll på MVC. Där tar man blodprover varjegång för att kolla järnvärdet och blodsocker och lite sånt. Många kan ju drabbas av graviditetsdiabetes, men det är oftast ärftligt och vanligast bland "lite större" kvinnor.
När min barnmorska mätte blodsockret och resultatet blev 25 ville hon att jag skulle genomgå ett glukosbelastningstest. Jag fick tid till dagen efter, men förstod inte så mycket av vad detta innebar.

Senare under dagen hade min BM tagit reda på mer om vad man bör göra när gravida har så högt blodsocker så hon hade ringt någon expert på sjukhuset som förklarade för henne att jag genast borde få en tid till specialmödravården för blodprover och ultraljud.
Hon ringde mig och informerade mig om att vara på sjukhuset kl 10 dagen efter. Jag började bli ganska oroad!

Jag kom till sjukhuset, blev inkallad av en läkare som kollade min journal, höjde på ögonbrynen och utbrast: Du har definitivt diabetes, du blir inlagd på förlossningen nu med detsamma.

Denna läkaren är en stressig typ. Jag fick världens chock, började gråta hysteriskt för jag fattade ingenting, hur det ens kunde bli så. Hon förklarade ingenting för mig, sa bara att det kommer bli bra och sånt.
Hon förklarade att det fanns en risk att bebisen inte mådde bra så hon skulle göra en ordentlig ultraljudsundersökning, så medans jag grät och grät så gjorde hon ett ultraljud. Allt såg perfekt ut, bebis mådde bra, va lagom stor och hade inte tagit skada.
Jag fick ta hur mycket blodprover som helst och sen la som in mig på förlossningen.

Jag ringde till Fredrik och mamma och pappa och bad dem komma med grejjer till mig eftersom att jag inte hade planerat att bli inlagd helt plötsligt. Fredrik ringde även till jobbet och sa att jag hamnat på sjukhus.
Sen kom Lars, min diabetessjuksköterska in på mitt rum och förklarade en massa om diabetes för mig. Jag fick testa ta insulinsprutor och blodsockerprov. Det va hur mycket info som helst på samma gång.

Helt sjukt kändes det att plötsligt ha fått en kronisk sjukdom som man knappt visste något om, men jag lärde mig snabbt och nu är det inte längre några problem. Man måste bara planera sin mat bättre, äta mer regelbundet och hyfsat nyttigt. Hellre långsamma kolhydrater och sånt, som alla egentligen ska välja.

Ett sundare liv helt enkelt.

Att vara gravid med diabetes kan dock vara lite trixigt. Man bör ju hålla blodsockret jämt och lågt för barnets skull, och såklart för sin egen kropps skull. Det sliter på kroppen om det är högt eller lågt.

Mitt långtidsblodsocker (Hba1c) Har inte legat högre än 4.4 och det är väldigt bra. Därför blev ju inte Gabriel en större bebis än genomsnittet.

Nästa gång jag blir gravid kommer det dock att bli svårare för då kommer jag ju ha diabetes från början. Innan man blir gravid när man har diabetes ska man prata med sin diabetesläkare om att man planerar att bli gravid så att man kan ta ett Hba1c och kolla så man inte har för högt värde då det kan skada bebisen de första veckorna. Det blir högre missfallsrisk och större risk för missbildningar.

Just nu är det ganska svårt för mig att hålla en jämn nivå då jag fortfarande har några procent betaceller som tillverkar insulin kvar i kroppen. Dom är olika effektiva olika dagar beroende på hur man mår och hur samspelta dom är med alla hormoner som finns när man ammar.
Jag skulle kunna sköta diabetesen bättre än vad jag gör just nu med det är svårt att komma ihåg alltid när Gabriel behöver uppmärksamhet och allt annat jag gör om dagarna. Men det kommer troligtvis bli enklare när ja slutar amma.

Jag undar varför jag alltid har så dålig timing!

Ett exempel från idag:

Jag bakade tekakor och dom låg och jäste i 45 minuter. Medans dom jäste och Gabriel sov passade jag på att laga mat. Jag va hungrig och hade lågt blodsocker vilket inte är så skönt så jag hällde i mig lite mjölk innan maten för att inte få en ordentlig svaghetskänsla vilket inte är så skönt.

Vad händer?

Jo, bröden hade jäst klart och klockan ringde, samtidigt som maten blev klar och jag tänkte äta, men samtidigt så vaknade Gabriel efter att ha sovit tre timmar ungefär och är jättehungrig och behöver amma.

Det inte så roligt att behöva amma med lågt blodsocker. Men vad gör man inte för sin hungrige lille bebis!?=)

Denna dåliga timingen tycker jag återkommer väldigt ofta i mitt liv nu för tiden. Kan det vara så att jag planerar in att göra alldeles för många saker under tiden mitt lilla hjärtegryn sover? Kanske, men jag Älskar att vara effektiv!

På dagens planering står det:

* Baka nya tekakor
* Posta brev/liten promenad
* Packa en flyttlåda
* Laga lunch i form av pastasallad

Jag är riktigt trött och lite opepp idag, men något måste man få gjort! Just nu kämpar jag med att få Gabriel att somna om, för han vaknade efter bara en halvtimmes förmiddagssömn och hade inlett en bajskatastrof IGEN!

Där fick jag för att jag gick och undrade och oroade mig hela förra veckan om varför han bara bajsade två gånger på hela veckan...

Godmorgon.

Eller godförmiddag om ni hellre vill det, men idag tog vi visst lite oplanerad sovmorgon. Fy fy på oss.
Dagen startade med en rejäl bajskatastrof. Jag och Gabriel sov sött tills halv tio medans Fredrik va uppe och fixade sig till jobbet, plötsligt vaknar Gabriel och gnäller och stönar och har sig. Jag reser mig motvilligt och tar upp den lille stackaren som svarar med att trycka på så det brakar till i blöjjan...

Tre gågner!!!

Jag inser katastrofens faktum och inte långt efter det känner jag bajset rinna mellan mina fingrar medans jag står och bonkar på toadörren så att Fredrik ska öppna. Jag lägger min bajsiga bebis på skötbordet och inleder sanering.
Blöjjan va full och Gabriel helt bajsig. Jag torkar och torkar och får lägga pjamas i blöt.
När jag precis gjort honom skinande ren och ska ta  upp en ny blöjja så kommer det mer bajs!! Bajset landar såklart på handduken och kletar in sig på den skinande rena Gabriel och jag får börja om. Handduk i blöt, hämta ny handduk, torka, torka och så ta upp ny blöjja.

Men det tog inte slut där. Eller jo, bajset gjorde, men då kommer det en liten stråle kiss träffar mig rakt i magen. Jag fäktar med armarna och gör allt för att skydda mig, och lyckas tillslut på stopp på eländet.
Jag suckar högt. Får en känsla av att denna dagen inte kommer bli så mycket bättre och torkar igen.

Gabriel ligger oberörd av dramat och pratar och skrattar med sina fiskar.

Där tog dramat slut i alla fall och han fick på sig rena kläder och jag föll utmattad ihop på en stol i köket medans Gabriel låg och njöt av att fått ut allt elände som plågat honom halva morgonen.

Ja, det är fantastiskt att ha en bebis!!=)

Godkväll.

Idag har vi varit lite lata måste jag nog erkänna. Inte mycket har hänt och inte mycket har vi fått gjort, men jag får ju acceptera att det är så ibland, även om jag har svårt för dagar då det inte händer något.
Gabriel sov 4 timmar(!) i morses efter att han varit vaken en timme, han är alltid trött på morgonen. Sen ammade vi lite och sen åt jag min matlåda sen igår, sen slängde jag ut oss på promenad.

Vi vandrade runt bland husen här uppe och tillslut hittade jag en promenadsträcka genom skogen. Jag gillar inte att gå jämte hårt trafikerade vägar för luften är ju verkligen inte ren!!
Bättre att gå där det är lite lugnare och lättare att andas. Samtidigt som jag gick så samtalade jag med Frugan. Det behövde vi! Vi har inte pratat på jättejättelänge!!

Gabriel är inte riktigt sig själv just nu. Han gnäller och skriker mycket och är svår att få nöjd, men det är en fas, intalar jag mig i alla fall=) Igår tog det 3 timmar att få honom att komma till ro och somna!! Jag stressar inte upp mig och jag tappar inte tålamodet, men inuti blir jag verkligen frustrerad. Men inte så han märker, det brukar komma efteråt. Jag tänker inte tillåta mig själv att tappa tålamodet, för det är inte hans fel att han inte kan somna.

Men jag gör allt för att underhålla honom helatiden. Det som funkar bäst är att lägga honom på skötbordet så han får kolla på sin fiskmobil! Då skiner han upp som en liten sol!!


Här har vi dem!! Jag tror det är det att dom kollar rakt på honom allihopa
som gör att han är så kär i dem!!


Såhär förundrad och lycklig blir man när man kollar på fiskarna!
Kanske borde testa själv med?=)


Han pratar med dem jättelänge..=)

Nu sover han sött iaf och jag ska hitta något att äta. Varför känns det alltid som att vi måste handla?

Jag tror inte egentligen att det fanns en stor längtan efter en bebis.
Jag gillar barn, men jag är inte direkt barnkär kan jag inte påstå. Det fanns en längtan efter att få göra något annat. Något som kändes meningsfullt och som kunde kännas betydelsefullt.
Jag är inte en tjej med längtan efter att göra karriärer av något slag eller ett glamoröst liv. Jag har bara en längtan om att min vardag ska kännas meningsfull och rolig. Känslan av att vara viktig för någon annan är väldigt viktig för mig. Jag vill vara oersättlig och det är väl precis vad man är som mamma? Det finns inga andra man kan vara oersättlig för mer än sina barn, det är så lätt att bara bytas bort som vän eller som flickvän.
Men ingen kan byta mamma och en mamma har så stor betydelse.

Jag tillsammans med Fredrik har allt ansvar för vem Gabriel blir och det är för mig väldigt meningsfullt.

När jag tänker tillbaka tills för ett år sedan ungefär kan jag faktiskt inte riktigt förstå vad jag tänkte med. Jag ville helst bara få ett slut på min trista vardag och tankarna på en bebis kändes väldigt lockande. Det kändes som att jag redan hade så stor erfarenhet av bebisar efter att jag tagit hand om mina kusiner och min lillebror så mycket.
Jag kände en stor längtan efter någon som behövde MIG. Nu efteråt är jag så glad att det blev såhär, men jag hade inte i tankarna då vilket enormt ansvar det är att ta hand om ett så litet hjälplöst liv.

Så kom den 14:e Mars och den dagen hade ett plus på stickan att erbjuda mig. Jag befann mig mitt ute på havet mellan Sverige och Finland och satt på en trång liten toalett i våran hytt. Johanna hade tvingat mig att köpa ett test på ett Finskt apotek i Helsingfors för att jag gick och velade om hur jag skulle göra till kvällen då vi planerade fylla. Men mensen va försenad flera dagar och jag hade ju liiite ont i brösten, men jag vågade helt enkelt inte tro något.
Det blev ett tydligt plus på stickan direkt men jag trodde stickan blivit chockad av allt mitt kiss så jag väntade dom där tre minuterna och lite till men det va verkligen ett riktigt envist tydligt plus på den där stickan:




Här har vi det envisa plusset och bilden ovanför är på det digitala testet
jag gjorde när jag kom hem, för säkerhetsskull=)

Det kändes inte overkligt, men jag kunde heller inte tro att det skulle gå hela vägen. Den vägen var alldeles för lång ens för tankarna att nå till målet.
Att börja berätta för alla runtomkring tyckte jag va fruktansvärt jobbigt. Fredrik ringde jag såklart direkt och han blev nog inte chockad, men glad såklart. Malin och Johanna va ju med när jag testade och vi satt helakvällen och bara uttryckte: Jennie, du är gravid!/ Jag är gravid!
Nina va såklart inte heller några problem att berätta för. Det finns nog inget som är svårt att berätta för henne.

Men alla andra. Vi berättade för våra familjer i vecka 8, efter påsk. Alla blev glada och tyckte det va roligt, och jag hade inte väntat mig annat heller, ändå tyckte jag att det va så fruktansvärt jobbigt. Känske för att det nog inte va någon som väntade sig det, inte i min familj i alla fall. Dom trodde nästan att jag bara skojjade!
För jobbet berättade jag i v.16 precis innan den lilla magen började ta form. Jag tänkte säga det i v.12 egentligen men det gick bara inte. Jag va verkligen inte redo!

Rutinultraljudet gjordes i v.17 som vi trodde va 18 men jag blev bakåtflyttad 6 dagar. Jag visste inte hur jag skulle reagera på att se våran lilla skatt på ultraljudet, men jag ville verkligen inte gråta. Det gjorde jag inte heller.
Vi skrattade åt honom när han låg där inne och svalde fostervatten och sög på tummen, vände sig ifrån oss och inte ville vara med. Det va väldigt skönt att höra att allt såg bra ut och att hon inte kunde hitta några fel. Vi fick med oss två bilder på vårat friska lilla foster och fick det magiska datumet 20:e November. November som är en så fruktansvärt grå och tråkig månad lyste nu upp och blev efterlängtad.



Jag ville från början att magen skulle börja synas. Jag längtade tills folk skulle börja fråga om jag va gravid och säga grattis. Folk som jag inte behövde berätta för själv alltså. Jag hade alltid trott att jag skulle må så fantastiskt bra som gravid. Jag trodde att jag skulle gå runt och känna mig vacker och lycklig helatiden. Känna mig stolt över min stora mage. Vara en effektiv gravid kvinna som inte skulle ha några som helst problem med att bära några extra kilo och jag såg framför mig hur jag och Fredrik skulle ligga och känna efter sparkar.

Vissa dagar va det precis så fantastiskt, men dom flesta dagarna va det bara för mycket känslor och ångest. Efter v.25 när jag kommit hem från resan till Finland i början av Augusti va inget som vanligt längre.
Jag hade alldeles för mycket ångest. Ångest över att jag tyckte att jag rörde på mig för lite och inte åt vad jag borde och att folk jag gick förbi ibland rökte så det kom rök på mig. Då höll jag andan så länge jag kunde.

Jag kände mig inte som mig sjläv Och det blev inte bättre av att dom la in mig på sjukhuset när jag fick diabetes. Att få en kronsik sjukdom som man vet att man ska ha resten av sitt liv mitt i graviditeten va inte roligt. Jag grät mig iprincip igenom hela 6:e Augusti. Jag va helt chockad och trodde ju att jag aldrig mer skulle kunna leva mitt normala liv. Jag visste inget om diabetes. Bara att man inte kunde äta socker, trodde jag.

Efter denna chockande perioden kände jag varken mig själv, bebisen eller Fredrik som jag brukade göra.
Denna Perioden berättar jag inte allt för mycket om,  då kommer detta bli en hel bok om fruktansvärda känslor och hemsk sorg, och det är inte vad jag vill att ni ska tro att jag endast kände. Men det värsta under denna perioden va att jag inte kunde hitta mig själv. Det resulterade i ett enormt kontrollbeov som jag inte riktigt blivit av med än idag. Att jag inte hade kontroll på mina egna känslor och vad som hände i min kropp gjorde att jag skulle ha kontroll på allt annat istället.

Jag hade extrem ångest över att jag inte kände att vårat barn skulle komma till en lycklig familj. Jag blev livrädd att jag skulle åka på en förlossningsdepression efter förlossningen och att jag inte skulle älska bebisen. Ibland när jag vaknade på nätterna och kände honom sparka och röra sig därinne kände jag mig som världens sämsta människa när jag inte kände någon lycka. Jag kände mig bara rädd.
Jag kände att det finns så många andra som har kämpat i hur många år som helst som är mer värda att få barn än mig. Jag hade ju inte ens kämpat, bara fått vad jag ville ha men ändå kände jag mig inte lycklig just då. Jag va rädd att bebisen skulle känna på sig vad jag kände och därav inte tycka om mig när den kom ut.
Sjuka känslor, jag vet, men jag va nog väldigt påverkad av alla hormoner, och väldigt chockad efter beskedet om diabetesen.

Vi tog ju reda på att han va en han och det kändes väldigt bra, det ångrar jag inte alls. Det kändes så bra att veta vad det va som skulle komma ut ur mig, lite som att vi redan lärt känna honom. I början trodde jag starkt på en tjej, men jag blev glad att det va en pojke. Det kändes så rätt på något sätt.
Jag tror att jag hade all denna ångest och rädsla för att jag älskade honom så mycket. Jag va rädd att han skulle dö i magen. Jag visste precis hur han va vaken och hur han sov i slutet och visste när han brukade sparka och inte, och gjorde han inte det efter sitt vanliga mönster så kunde jag inte koncentrera mig på annat än att försöka få honom att röra sig.

Min rädsla för förlossnignen är så svår att berätta om nu efteråt då jag är helt kär i min förlossning, men jag va livrädd från dag ett. Ändå ville jag inte prata med någon barnmorska om det. Jag kände att ingen kunde göra något åt rädlsan ändå för det va smärtan jag va rädd för och det gör ju ont att föda barn, det kan ju ingen göra något åt. Ibland kunde jag känna att jag hatade förlossningar. Jag ville inte föda och så va det.
Jag tänkte nog att jag skulle vägra när jag väl va där. Töntigt, ja, men jag va verkligen så himla rädd. Så rädd att jag samtidigt som jag älskade min bebis därinne överallt annat, faktiskt inte  längtade tills han skulle komma ut. Jag tyckte aldrig att det gick sakta, inte ens på slutet. Inte en enda dag gick långsamt, jag tycke bara att det gick så fort att jag nästan inte hann med. Men dagen kom, och jag älskar den dagen.

Jag tog ju inte så många kort under min graviditet, och det ångrar jag ju djupt nu som ni redan vet. Men jag mådde ju inte så känslomässigt bra, jag tror det var därför jag undvek att vara med på kort.
Jag tror inte det va så många som ens märkte att jag mådde dåligt, men jag ville dölja det väl, mest för att man ska vara glad att man väntar barn, det är inte alla som får det.

Mellan känslostormarna älskade jag ju ändå min tjocka mage och min livliga bebis. Jag njöt när jag kunde och kommer absolut att göra om det, nu är jag ju förberedd på att även om det är det underbaraste som finns att vara gravid, så kan det också vara ett rent helvete. Man är så utsatt, så ömtålig och så fruktansvärt omtumlad av hormoner, men med Gabriel som vinst är det värt varendaste motgång.


Lilla, lilla härtegrynet i v.13


Jättesuddig, men större=)


Detta va nog runt v.35..

Hejsan!

Jag tänkte att jag än en gång skulle tipsa om mina favoritprodukter från "Lugnet".

Jag använder dem dagligen och älskar att jag förstår varendaste ingrediens på ingrediensförteckningen och att dom är helt naturliga. Jag känner mig mycket renare och mjukare. Men jag tror dessvärre att det är något som min hud inte tål i rosenvattnet som är ett milt ansiktsvatten. Det kliar i ansiktet och det har kommit små utslag, men det är nog helt enkelt någon liten växt där i som jag är känslig mot. Verkligen tråkigt för det ansiksvattnet va verkligen skönt!

Här är lite bilder på allt som jag använder dagligen:

Godkväll.
Gabriel har gråtit hela eftermiddagen, varvat med att slumra till. Magen knorrade som bara den så jag misstänkte magont. Stakarn! Men plötsligt sken han upp som en liten sol och låg och kollade i taket, helt nöjd i sängen så jag lyckades kolla på "Halv åtta hos mig" helt ostört idag med! Tacksam!

Efter pogrammet brakade det som väntat till i blöjan och jag är glad varjegång det gör det, för han är så mycket nöjdare efteråt=) Självklart tog jag av den nedrans blöjan för tidigt som vanligt för han va inte riktigt klar, vilket resulterade i bajs på två handdukar och kiss på mig.
Men jag och min kiss och bajshumor, vi har roligt i alla fall!! Jag skrattar varendaste gång som jag vänder honom om på nätterna och det kommer en riktig brakare som bara legat och väntat på att få tryckas ut vid minsta rörelse. Jag vänder honom för att jag byter sida lite då och då när jag ammar på nätterna och då sitter jag där och skrattar en stund. Samma när han rapar så det ekar mellan väggarna här! Jag kan verkligen inte sluta skratta! Men sen är jag väl lite barnslig med...=)


Nog om sånt, nu är han rengjord för natten och har fått på sig sin pjamas, nu är det bara jag som ska hinna äta innan han får tråkigt där i det provisoriska babygymmet. Det är bara en tidsfråga...

Nu är jag trött. Mest trött är jag på att se allt stök omkring mig. Alltså det är som en hel återvinningscentral i köket, vardagsrummet är som en soptipp och de enda ställena man kan vara på är badrummet, för det städade jag  förra veckan, men det är inte långt kvar innan det är fullt av bakterier där inne igen, sen kan man vara i sängen, men det är så tråkigt när den blir så full med smulor och sånt när man sitter i den.
Men, VI HAR ETT SOVRUM NÄSTA VECKA!

Det kallar jag lyx!

Jag och Fredrik lyxade till det lite och bakade en banankaka. Gott!

Jag tänkte ni skulle få en liten bild av hur det kan se ut när man bor två personer med bebis och tillbehör på 42 kvm:

Vi va ute på en blöt promenad till maxi precis. Handlade lite till middagen som blir pasta med skinksås.
Gabriel sov så sött i vagnen medans vi på hemvägen bemästrade söderkullabacken. Fredrik blev inte ens trött fastän han körde vagnen. Jag orkade knappt upp. Studioaktiv, here I come, SNART!

Jag ska bli en vältränad flicka jag...

Jag har sagt det förut, men jag menar det denna gången!
Jag vet att ni är några stycken i alla fall som väntat och väntat på att få ta del av min vardag igen=) Det är jag glad för och jag hoppas att ni är nöjda med min nya finfina blogg!

Jag insåg ju under mitt uppehåll att jag verkligen vill blogga, dels för min egen skull, det finns så mycket tankar jag vill dela med mig av, och dels för eran skull, för att ni som känner mig men kanske inte träffar mig så ofta ska få fortsätta veta vad jag gör och ta del av Gabriels utveckling och sånt som händer kring honom.

Det kommer ju komma dagar då jag helt enkelt inte hinner blogga. Så är det väl ofta när man har en liten bebis, vissa dagar är mer krävande än andra. Men som idag, när det inte ens tog fem minuter att få honom att sova förmiddag, då är det inte så svårt att hinna med!

Jag tänkte att jag ska börja med att dela med mig av mina tankar kring graviditeten, en slags sammanfattning, och sen kommer äntligen förlossningeberättelsen som varit klar länge redan! Men alla bilder till den är på ett minneskort som har lite udda storlek så jag måste få tag på mammas och pappas kamera för att få in de bilderna i min dator. Så en stund till får ni vänta..

Men det klarar ni nog va?