Godkväll.

Här sitter jag och degar. Väntar på Fredrik som spelar dator. Vi ska se på Battlestar Galactica. Om jag orkar hålla ögonen öppna vill säga..

Idag har varit en ganska effektiv dag, även fast jag trodde att det inte skulle hända någonting alls.
Vi lämnade bilen till företaget vi köpte den från i morses och dom fixade det som behövde fixas, det gick fort och sen fick jag hämta tillbaka den. Då passade jag på att åka och handla. Bilen kändes mycket piggare och mjukare att köra och det känns bra att bilen mår bra igen=)

När jag precis handlat klart fick jag ett sms av Sandra och hon undrade om vi skulle gå en promenad och det kände jag för så vi tog en promenad på kransmossen. Det va skönt och välbehövligt att komma ut och röra lite på sig! Jag har tvättat heladagen också och börjat sortera Gabriels Pyttesmå bebiskläder. Herregud, man är ju kär i dem!

Utöver detta hann jag även med en tupplur på två timmar i morses. Det är konstigt det där med tupplurar. När Gabriel precis har somnat och jag vet att jag bara kan somna och säkerligen får sova någon timme eller två, då är det den absolut skönaste känslan som finns. Att bara ligga där och känna hur fantastiskt det ska bli att få sova, men sen när jag blir väckt så finns det verkligen inget värre för då är man så seg. Orkar helt enkelt inte gå upp och hade inte Gabriel tillslut blivit arg på mig så hade jag nog inte gått upp på hela dagen. Han brukar ge mig en halvtimme och det är ju snällt! Men man borde fatta när man lägger sig ner för att ta den där tuppluren att det bara blir jobbigt att gå upp sen!

Fast de flesta gångerna behöver jag verkligen den extra sömnen. Men att det ska behöva vara så jobbigt att stiga upp!?

Nu ska jag nog gå och dusha. Känns välbehövligt. I morgon ska Vi till BVC för 8 månaders kontroll. För 8 månader sen ungefär va jag Gravid. Det känns som årtusenden. Jag läste min förlossningsberättelse precis och det är ju tur att man skriver ner sånt för det va massa detaljer som jag nu har glömt. Det kändes inte ens som att det va jag på bilderna. Helt otroligt att man kan glömma av en sådan underbar men smärtsam upplevelse. Jag vill ju minnas det för alltid och aldrig tappa känslan...