Hejsan.

Idag fick jag sovmorgon av min ängel till son igen. Jag börjar bli bortskämd med det! Sover bra gör han numera också! Fast han vaknar väl till runt två gånger och bökar runt och då ammar jag lite. Inte för att det ens kommer särskilt mycket, men det är inte det han är ute efter heller. Bara suget lixom. Vi ska sluta med nattamningen snart. Jag är bara lite helt redo att lämna det än. Samtidigt som det ska bli skönt att få ha son kropp mer för sig själv så är det så otroooligt mysigt att amma. Till och med när man sover.

Det här med egen säng är endast aktuellt på dagarna. Och där är det också jag som inte vill. Jag vill inte att han ska sova i sin egen säng på natten av många andledningar. Dels så är det sjukt jobbigt att gå upp och föröska få honom att somna om i sin egen säng när han vaknar. Jobbigt. Dels så är det så sjukt mysigt att krama sin bebis när man sover. Dels så är det skönt att höra honom andas. Jag verkligen vill ha honom jämte mig i sängen. Fredrik tycker också det är bättre att ha honom i våran säng. Han tycker om när Gabriel rullar nära honom och myser lite med honom också. Det gör han i sömnen nämligen. Myser med sin pappa alltså. Det kommer ju en tid när vi vill att han ska sova i sin egen säng, men då tar vi det då, det går ju inte nu. Han känner ju att vi inte har motivation att få honom att sova i sin säng.

Lite tankar bara.


Liiiten liten kille som sover så sött...

Vi är själva idag jag och Gabriel. Han sover nu och jag ska plocka ur alla skåp i köket för att omorganisera. Det behövs. Finns ingen logik i hur det är nu.

Idag när jag läste i en tidning läste jag något väldigt bra.
-"Mycket i livet handlar om att bara skärpa till sig"

Det tyckte jag va bra sagt. Ibland är det helt enkelt inte svårare än att bara skärpa sig.

Bye.